Med sakskada avses en skada som har drabbat ett föremål, till skillnad från personskador som avser skador som uppkommer på fysiska personer. För att en sakskada skall föreligga förutsätts vidare att skadan kan mätas i pengar. Som exempel på sakskador kan nämnas när en bil förstörs vid en trafikolycka, om en hund dör på grund av matförgiftning eller om en möbel går sönder vid en fest. Vid ersättning för sakskador brukar man skilja mellan tre olika sorters förluster. För det första kan förlusten bestå av hela objektets värde, reparationskostnader eller värdeminskning av objektet. Förlust som består av annan kostnad till följd av skadan samt inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet skall också ersättas. Enligt huvudregeln skall den skadelidande få full ersättning för skadan. Med detta avses att skadelidanden skall försättas i samma ekonomiska situation som om skadan inte hade uppkommit. Värdeersättningens två former För att veta hur stort skadeståndet skall bli måste därför hänsyn tas till ett antal frågor. Hur skall det skadade objektet värderas? Hur skall själva skadan värderas? Vilken hänsyn skall tas till omständigheter som exempelvis att skadelidanden kan få ersättning från försäkring m.m. Värdeersättningen kan lämnas i två olika former. Vid totalskada, och ibland vid partiell skada, utgår ersättning för sakens värde. Vid partiella skador kan det även bli aktuellt att ersättningen istället avser reparationskostnader och värdeminskningsavdrag. När egendomen har blivit totalskadat kan flera olika värderingsmetoder komma ifråga, varav de vanligaste baseras på antingen bruksvärdet, återanskaffningskostnaden eller försäljningspriset. Allmänt om återanskaffningsberäkningen Den vanligaste metoden vid beräkning av skadeståndet är att basera skadeståndet på återanskaffningskostnaden. Denna metod stämmer väl överens med vad som gäller inom försäkringsrätten. Försäkringsersättning skall nämligen beräknas utifrån kostnaden för att återanskaffa egendom av samma slag som den försäkrade egendomen. Denna beräkning skall vidare göras med utgångspunkt i kostnadsläget vid den tidpunkt då skadan uppkom. Det är således inte av intresse vad den försäkrade egendomen kostade då den införskaffades. Från det belopp som man får fram genom ovannämnd uträkning skall avdrag för bruk och ålder göras. Vidare kan även ersättningen påverkas av nedsatt användbarhet eller övriga omständigheter. Samma princip som gäller enligt försäkringsrätten torde kunna tillämpas som huvudregel även inom skadeståndsrätten vid beräkning av värdeersättningen vid en sakskada. Avdrag för ålder och bruk Dock är det viktigt att uppmärksamma att man skall göra avdrag för ålder och bruk vid beräkning av återanskaffningskostnaden. Om någon har innehaft en cykel i tio år har den givetvis inte samma värde som en ny, varför skadeståndet inte heller skall uppgå till detta belopp. Dock kan det finnas situationer då egendomen fortfarande har hög användbarhet samtidigt som avdrag för ålder och bruk skulle omintetgöra skadelidandens möjligheter att anskaffa liknande egendom. I sådana fall kan istället bli aktuellt att uppskatta ett bruksvärde. Vidare bör uppmärksammas att det inte finns något tvång för skadelidanden att faktiskt återanskaffa egendomen. Ersättningen skall utgå utan hänsyn till om skadelidanden gör detta. I situationer då det är möjligt att ersätta egendomen med annan begagnad egendom som är i samma skick kan ersättningen istället komma att beräknas utifrån kostnaden för sådan egendom. Försäljningspriset En man hade, i ett rättsfall från Högsta domstolen, genom bedrägeri förlorat en nästintill ny klocka och krävde därför skadestånd. HD konstaterade i fallet att man inte borde beakta att mannen hade varit beredd att, vid en snabb affär, sälja klockan till ett pris som understeg marknadsvärdet. Ersättningen bestämdes istället till återanskaffningskostnaden för en ny klocka. Om beräkningen av skadestånden sker utifrån återanskaffningskostnaden behöver inte skadelidanden nöja sig med ersättning uppgående till försäljningspriset. Med försäljningspriset avses här den ersättning som skadelidanden hade kunnat erhålla vid en försäljning av egendomen. Vidare kan det vara aktuellt att återanskaffningskostnaden kan ligga över försäljningskostnaden även vid sådan egendom som inte förlorar värde över tiden. Detta då vid en återanskaffning skall i regel en mellanhand ha ersättning.